ALGORITMER
I Fronesis nr 64–65 undersöker vi med hjälp av en rad nyskrivna och översatta texter algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar. Genom att belysa sociala och politiska aspekter av teknikutvecklingen som ofta förbises i den dagliga debatten hoppas vi kunna bidra till en fördjupad diskussion om algoritmernas roll i vår gemensamma framtid.
Begrepp som algoritmer och AI har ofta något av ett mystiskt skimmer av ogenomtränglighet kring sig. Några av numrets texter närmar sig algoritmer som kulturella objekt. Ian Bogosts text »Datavetenskapens domkyrka« belyser samtidens närmast religiösa dyrkan av algoritmer och big data. Andra texter i numret tar ett avmystifierande grepp, som fysikern Christina Gratorps essä »Molnets materialitet«, som stegvis blottlägger det digitala molnets materiella förutsättningar.
Ett annat tema rör algoritmernas roll i klassificeringen av sociala data. För sociologerna Marion Fourcade och Kieran Healy är klassificering, rankning och kvantifierade poäng sociala processer som alltmer förmedlas via algoritmiska system, vilka tenderar att förstärka godtyckliga sociala kategorier. Sociologen Anton Törnberg diskuterar tron på big datas förmåga att objektivt beskriva den sociala verkligheten och argumenterar för behovet av en kritisk samhällsvetenskap.
Filosofen Denise Celentano analyserar den digitala automatiseringens roll för arbetslivet ur ett filosofiskt rättviseperspektiv. Forskaren och aktivisten Lilly Iranis bidrag ger en inblick i villkoren för de digitala mikroarbetare som genom plattformen Amazon Mechanical Turk erbjuds IT-företag för utförande av repetitiva uppgifter som AI inte kan hantera. Utbildningsforskaren Lina Rahm ger i sin text ett vidgat historiskt perspektiv på automatiseringsdebatten genom en exposé över den svenska arbetarrörelsens skiftande förhållningssätt till datorn och automatiseringen sedan 1950-talet.
Innehåll i Fronesis nr 64–65 (255 sidor):
Kalle Eriksson och Anders Hylmö: Algoritmerna i samhället och samhället i algoritmerna
Christina Gratorp, Francis Lee och Jakob Svensson: Samhällsanalys i algoritmernas tidevarv: Introduktion till avsnittets texter
Tarleton Gillespie: Algoritm
Christina Gratorp: Molnets materialitet: Om den mjuka digitaliseringens hårda förutsättningar
Natasha Dow Schüll: Slumpens ingenjörskonst: Den enarmade banditens algoritmiska förtrollning
Ian Bogost: Datavetenskapens domkyrka
Anders Hylmö: Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter
Marion Fourcade och Kieran Healy: Kategorier rakt igenom
Anton Törnberg: Teorins död?: Om framväxten av en digital empirism
Anne Kaun: Att automatisera orättvisor: Tre kritiska perspektiv på algoritmer i samhället
Johan Söderberg: Automatiseringens politiska ekonomi: Introduktion till avsnittets texter
Lina Rahm: Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: En berättelse om folkbildning
Denise Celentano: Automatisering, rättvist arbete och jämlikhet
Lilly Irani: Skillnad och beroende hos digitala arbetare: Fallet Amazon Mechanical Turk
Alexander Paulsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Med algoritmen bakom ratten: Autonoma fordon och experimentell stadsplanering i Göteborg
Jesper Olsson: Främmanden: Algoritmer och poesi
Redaktion: Charlotte Fridolfsson, Christina Gratorp, Anne Kaun, Francis Lee, Lina Rahm, Jakob Svensson, Johan Söderberg och Anton Törnberg.
ArbetstitelFronesis: Algoritmer
Standardpris199.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypHäftad
Recensionsutdrag
Läsordning i serie64
MediatypÖvrigt
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor255
Publiceringsdatum2020-02-28 00:00:00
FörfattareTarleton Gillespie, Natasha DowShüll, Anne Kaun, Denise Celentano & Jesper Olsson
Kort BeskrivningAlgoritmer, big data och artificiell intelligens (AI) är ständigt uppmärksammade företeelser som blivit en alltmer oskiljaktig del av samhället. Facebook och dejtingappar formar våra sociala interaktioner, Googles sökalgoritmer bestämmer vårt informationsflöde, Netflix och Spotify styr vår kulturkonsumtion. Den förestående automatiseringsvågen väntas omstöpa stora delar av arbetsmarknaden när bilar kör sig själva och robotar fattar myndighetsbeslut. Utsikten att många mänskliga förmågor och sysslor är på väg att ersättas av alltmer komplexa algoritmer och datasystem uppfattas ömsom som ett hot, ömsom som ett löfte. Men vad innebär egentligen algoritmernas allt större roll i samhället?
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
erpOwnsPrice BokinfoStatusCode21